V. 38

Det är ju sjukt att jag redan är i vecka 38. Det går ju inte, det stämmer inte, nånting är fel ?
Ska jag bli mamma och si sådär två veckor och Oskar pappa ?
Ska en liten bebis flytta in hos oss, en ny liten människa som vi ska lära känna... En människa som vi har allt ansvar över, resten av livet ?! Vi ska ge den kärlek, vi ska ge den omsorg, vi ska ge den allt vi kan. Och vi ska göra det snart !

Jag har precis vant mej vid min stora tjocka mage och snart ska den bort. Snart kommer en liten unge ut ur min kropp. Just nu klarar ju sej barnet själv där inne men så fort den kommer ut så kommer den behöva all vår uppmärksamhet. Helt plötsligt så har man ett helt annat liv, ett liv som har en helt annan mening än vad det har nu. Sen börjar man fundera på om man verkligen kommer klara av att ha barn, för just nu vet jag ju inte så mycket om barn även om jag vet en hel del :P Men detta är vår egna lilla fis och vi kommer klara det jätte bra men vi är alla nybörjare i början och det är det som kommer bli jobbigast känner jag. Att lära sej allt.

Men sen går det som en dans säger alla. Precis som man inte gjort nåt annat.