Sam lyfter på benen när man ska på med en nya blöja, han vet vart foten är, om man ber honom hämta nappen så hämtar han nappen, ber man honom att ge pappa en puss så springer han bort till pappa Oskar och ger han en puss. Han vet vart tandborsten ligger, han förstår vad välling är, och han vet exempelvis att "kokona" (skorna) ska sitta på fötterna.
Listan kan göras så låååång, för han förstår ju precis allt. När började han förstå allting undrar jag då? Det känns som att man blir lika chockad varje gång man frågar om nånting och han visar att han vet genom att hämta, peka eller på kroppspråket men även genom ljud. Det känns konstigt att han kan så mycket... Redan.
Återigen... Vart har min lilla bebis tagit vägen?
Den lilla godsaken på 3 kilo som alltid ville sova i sin vagn och som somnade klockan 6 på kvällarna, vart är han? Nu har man en stor godbit på 12 kilo som springer runt och busar hela dagarna. Men varenda dag, varenda minut och varenda sekund så har jag älskat mitt liv som mamma. Och Sam, han älskar jag mer och mer för varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar