Veckan utan Sam gick mot förmodan helt ok. Men det jobbigaste var nog helgen för då visste jag att jag skulle få träffa honom igen på söndagen och visste inte alls hur jag skulle reagera.
Jag började gråta. Lyckotårar och ångest som släppte. Men Sam var överlycklig och sa att han saknat mig och sådär. Jättemysigt!
Det blir vad man gör det till och jag förlorar bara en massa energi på att älta varför det blev såhär osv. Denna veckan är Sam hos mig och jag älskar det!
Jag märker att jag slarvar med städ och sånt som jag annars är noga med denna veckan jag har Sam. För jag har ju en hel vecka att fixa med hemmet när Sam är hos Oskar. Jag tar vara på varenda sekund med Sam på en helt annan nivå än förut.
Sam badar just nu och sen är det dags för dagis och jobb. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar